Vad är hadith al-Thaqalayn?

Hadith al-Thaqalayn är ett dokument som berättar att det endast är möjligt att nå vägledning och sann lycka genom Koranen och Ahl al-Bayt[1]. De är två ovärderliga saker som aldrig kommer att skiljas från varandra förrän de ansluter sig till den Noble Profeten (Guds välsignelser vare med honom & hans familj) vid dammen Kawthar (på domedagen).

 

Vissa skeptiker föreslår att avkomman inte har nämnts bredvid Guds Bok i Thaqalayn-hadithen, att den Noble Profeten (Gvhf) sagt att man ska vända sig till sunna (Profetens traditioner) och att shiamuslimer fört in ordet ”avkomma” eller ”Ahl al-Bayt” i Thaqalayn-hadithen för att bevisa sin skola. För att besvara denna missuppfattning måste några punkter observeras.

 

 

Hadith al-thaqalayn

 

Vad är Thaqalayn-hadithen och hur trovärdig är den?

Thaqalayn-hadithen är en av de mest berömda återberättelserna från den Noble Profeten (Gvhf). Eftersom återberättelsens text innehåller ordet ”thaqalayn” kallas återberättelsen för Hadith al-Thaqalayn, och ”thaqalayn” betyder ”två värdefulla ting”.

Denna återberättelse har citerats många gånger av shia- och sunnimuslimska lärda med små skillnader i texten, och i sådan grad att den har ansetts vara en mutawatir (återkommande) hadith. Denna återberättelse har enligt en åsikt förmedlats av 25,1 och enligt en åsikt av 35,2 följeslagare till Guds Sändebud (Gvhf). Under tretton århundraden har 150 sunnitiska lärda nämnt den i sina böcker.

 

Citerat i den ärade boken al-Kafi

I boken al-Kafi, som är en av shiaislams ”fyra böcker”, har denna återberättelse nämnts på detta vis:

 

«…إِنِّي تَارِك فِیکمْ أَمْرَینِ إِنْ أَخَذْتُمْ بِهِمَا لَنْ تَضِلُّوا - کتَابَ اللَّهِ عَزَّ وَ جَلَّ وَ أَهْلَ بَیتِي عِتْرَتِي أَیهَا النَّاسُ اسْمَعُوا وَ قَدْ بَلَّغْتُ إِنَّکمْ سَتَرِدُونَ عَلَيّ الْحَوْضَ فَأَسْأَلُکمْ عَمَّا فَعَلْتُمْ فِي الثَّقَلَینِ وَ الثَّقَلَانِ کتَابُ اللَّهِ جَلَّ ذِکرُهُ وَ أَهْلُ بَیتِي…»3

 

”Jag lämnar kvar två saker bland er. Om ni håller fast vid dem kommer ni aldrig att gå vilse; Guds Bok och min avkomma – min Ahl al-Bayt. Hör upp folk! Jag har förmedlat att ni kommer möta mig vid dammen (på domedagen), därefter kommer jag att fråga er om hur ni har behandlat dessa två värdefulla lämningar – Guds Bok och min Ahl al-Bayt.”

 

Citerat i Sahih Muslim och andra böcker

Sahih Muslim, som är en av sunnimuslimernas sex autentiska (sahih) böcker, har denna återberättelse citerats enligt följande:

 

زَیدُ بنُ أرقَمَ: قَامَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم يَوْمًا فِينَا خَطِيبًا بِمَاءٍ يُدْعَى «خُمًّا» بَيْنَ مَكَّةَ وَالْمَدِينَةِ، فَحَمِدَ اللَّهَ وَأَثْنَى عَلَيْهِ وَوَعَظَ وَذَكَّرَ، ثُمَّ قَالَ:‏ «أَمَّا بَعْدُ، أَلاَ أَيُّهَا النَّاسُ، فَإِنَّمَا أَنَا بَشَرٌ يُوشِكُ أَنْ يَأْتِيَ رَسُولُ رَبِّي فَأُجِيبَ، وَأَنَا تَارِكٌ فِيكُمْ ثَقَلَيْنِ: أَوَّلُهُمَا كِتَابُ اللَّهِ فِيهِ الْهُدَى وَالنُّورُ، فَخُذُوا بِكِتَابِ اللَّهِ وَاسْتَمْسِكُوا بِهِ. فَحَثَّ عَلَى كِتَابِ اللَّهِ وَرَغَّبَ فِيهِ، ثُمَّ قَالَ: وَأَهْلُ بَيْتِي، أُذَكِّرُكُمُ اللَّهَ فِي أَهْلِ بَيْتِي، أُذَكِّرُكُمُ اللَّهَ فِي أَهْلِ بَيْتِي، أُذَكِّرُكُمُ اللَّهَ فِي أَهْلِ بَيْتِي»4

 

Zayd ibn Arqam: ”En dag ställde sig Guds Sändebud (Gvhf) upp för att hålla ett tal bland oss vid ett vattenställe som kallas för ”Khumm” – mellan Mecka och Medina. Han prisade och lovordade Gud, gav råd och predikade. Sedan sa han: ”Men sedan, hör upp människor! Jag är endast en människa [och] snart kommer min Herres budbärare till mig och jag kommer då att svara. Jag lämnar kvar två viktiga ting bland er. Den första av dem är Guds Bok vari vägledning och ljus finns. Ta därmed emot Guds Bok och håll fast vid den.” [Profeten (Gvhf)] uppmanade och uppmuntrade om Guds Bok. Sedan sa han:  ”Och min Ahl al-Bayt. Jag påminner er om Gud gällande min Ahl al-Bayt (Profeten (Gvhf) upprepade den sista meningen tre gånger).””

Denna återberättelse har citerats på samma sätt i andra källor såsom Sunan al-Darimi, Musnad Ahmad ibn Hanbal och Sunan al-Kubra m.fl.5

 

 

Citerat i Sunan al-Nasa’i

Den välsignade Thaqalayn-hadithen har i en annan av sunnimuslimernas sex autentiska böcker – Sunan al-Nasa’i – nämnts på detta sätt:

 

«کَأَنِّي قَدْ دُعِیتُ فَأَجَبْتُ، إِنِّي قَدْ تَرَکْتُ فِیکُمُ الثَّقَلَیْنِ، أَحَدُهُمَا أَکْبَرُ مِنَ الْآخَرِ: کِتَابُ اللَّهِ تَعَالَى، وَعِتْرَتِي، فَانْظُرُوا کَیْفَ تَخْلُفُونِي فِیهِمَا، فَإِنَّهُمَا لَنْ یَتَفَرَّقَا حَتَّى یَرِدَا عَلَيَّ الْحَوْض»6

 

”Det är som om jag har blivit kallad (att lämna världen) och jag har svarat. Sannerligen har jag lämnat efter mig två värdefulla saker bland er, varav den ena av dem är större än den andra; Guds den Upphöjdes Bok och min ätt. Se därmed hur ni behandlar dem efter mig. Helt visst kommer de aldrig att skiljas förrän de möter mig vid dammen (i paradiset).”

 

 

Uttrycket ”min sunna” i Thaqalayn-hadithen

I några få återberättelser, och även citerat från svaga återberättare, ser vi ordet ”sunnati” (min tradition) istället för ordet ’itrati (min ätt) eller Ahl Bayti (min familj). Men på grund av dessa återberättelsers sällsynthet och förekomsten av svaga återberättare i dokumentets kedja i dessa återberättelser, har sunnimuslimerna själva förkastat dessa återberättelser. Till exempel är en av återberättelserna på detta vis att Hakim Haskani citerat från Ibn Abi Uways, från hans far Uways, från Thawr ibn Zayd al-Dili, från ’Akrama, från Ibn Abbas, att Profeten (Gvhf) sa: ”Jag lämnar kvar två saker bland er. Ni kommer inte att gå vilse ifall ni håller fast vid dem; Guds Bok och Profetens (Gvhf) sunna.”7

För det första betraktas både Ibn Abi Uways och hans far som svaga återberättare enligt sunnimuslimer, och deras hadither anses vara ogiltiga.8 För det andra har Hakim Haskani själv sagt såhär efter att ha nämnt denna hadith:

 

«وَذِکْرُ الِاعْتِصَامِ بِالسُّنَّهِ فِي هَذِهِ الْخُطْبَةِ غَرِیبٌ» 

 

”Uttalandet om ”att hålla fast vid sunna” i denna predikan är främmande.”9

I andra citat där ordet sunna har nämnts ser vi problemet med återberättarens svaghet. Detta är anledningen till att det endast går att skåda orden ’itra (ätt) och Ahl al-Bayt i sunnimuslimernas förstahandskällor.

 

 

Slutord

Enligt shiamuslimska återberättelser och sunnimuslimernas förstahandskällor uppmanade Guds Sändebud (Gvhf) nationen om att hålla fast vid två värdefulla saker efter honom, nämligen Guds Bok och hans Ahl al-Bayt och ätt, och att vägledningens väg innebär att man följer dessa två viktiga ting. Dock har ordet ”sunna” nämnts i vissa av sunnimuslimernas återberättelser, och genom att granska källorna finner man att sunnimuslimerna själva anser att de återberättare som finns i de traditionernas kedjor är svaga och att de kallar deras hadither för ogiltiga.

 

 

Referenser:

1 – al-Sawa’iq al-Muhriqah ’ala ahl al-rafd wa al-dalal wa al-zindiqah, Ibn Hajar al-Haytami, Ahmad ibn Muhammad ibn Ali, utgivare: Muassisat al-Risalah, Libanon, tryckår: 1414 AH, vol. 1, s. 150.

2 – Sabil al-nijat fi tatimmat al-muraji’at, Husayn Radi, utgivare: Husayn Radi, Beirut, tryckår: 1982, vol. 1, s. 1719.

3 – al-Kafi, Kulayni, Muhammad ibn Ya’qub, utgivare: Dar al-kutub al-islamiyyah, Teheran, tryckår: 1363, vol. 1, s. 294.

4 – Sahih Muslim, Muslim ibn al-Hajjaj Naysaburi, utgivare: Dar al-Fikr, Beirut, tryckår: 1412, vol. 4, s. 1873, nr. 2408.

5 – Sunan al-Darimi, Abdullah ibn Abd al-Rahman al-Darimi, utgivare: Dar al-Fikr, vol. 2, s. 889, nr. 3198; Musnad Ahmad, Ahmad ibn Hanbal, utgivare: Dar Sadir, Beirut, vol. 7, s. 75, nr. 19285; Sunan al-Kubra, Ahmad ibn al-Husayn al-Bayhaqi, utgivare: Dar al-Fikr, Beirut, vol. 10, s. 194, nr. 20335; Tahdhib Tarikh Dimashq, Ibn ’Asakir, utgivare: Dar al-Fikr, Beirut, tryckår: 1415, vol. 5, s. 439.

6 – al-Sunan al-Kubra, Ahmad ibn Ali Nasa’i, utgivare: Dar al-Fikr, Beirut, nr. 8148.

7 – al-Mustadrak ’ala al-Sahihayn, Muhammad ibn Abdullah Abu Abdullah al-Hakim Naysaburi, utgivare: Dar al-kutub al-’ilmiyyah, Beirut, vol. 1, s. 93. Texten är såhär:

إِسْمَاعِیل بْن أَبِي أُوَیْسٍ، حَدَّثَنِي أَبِي، عَنْ ثَوْرِ بْنِ زَیْدٍ الدِّیلِيِّ، عَنْ عِکْرِمَةَ، عَنِ ابْنِ عَبَّاسٍ، أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَیْهِ وَسَلَّمَ خَطَبَ النَّاسَ فِي حَجَّةِ الْوَدَاعِ، فَقَالَ: (… إِنِّي قَدْ تَرَکْتُ فِیکُمْ مَا إِنِ اعْتَصَمْتُمْ بِهِ فَلَنْ تَضِلُّوا أَبَدًا کِتَابَ اللَّهِ، وَسُنَّةَ نَبِیِّهِ صَلَّى اللهُ عَلَیْهِ وَسَلَّمَ

8 – Tahdhib al-kamal fi asma’ al-rijal, Yusuf al-Mizzi, med analys av Dr. ’Awwad Ma’ruf, utgivare: Muassisat al-Risalah, Beirut, år 1406, vol. 3, s. 127: ”Abu Uways och hans son är svaga och de brukade stjäla hadither, blanda sanning med lögn och ljuga. Det går inte att lita på deras uttalanden.”

9 – al-Mustadrak, ibid, vol. 1, s. 93.



[1] Ahl al-Bayt betyder ordagrant ”husets folk” på arabiska, och är ett speciellt uttryck för de familjemedlemmar till Profeten (Gvhf) som är felfria, och som tillsammans med Koranen är de enda som kan tolka Koranen fullständigt och föra en till fullkomlig perfektion efter Profeten (Gvhf).

 

 

Källa: shafaqna.ir

Översatt av: Imam Ali Islamic Center

 

 

----

Publicerad: 2020-08-22