Profeten Muhammeds sista timmar

Tre år innan sin bortgång hade den sista profeten och Guds sändebud Muhammed (Guds välsignelse vare över honom och hans hushåll) befriat Mecka och förlåtit dem som fört krig mot islam och muslimer. Samtidigt som muslimernas antal tilltog, ökade också antalet hycklare bland muslimer. Kapitel nio i Koranen, omvändelsen (التوبة), visar hur rotad hyckleriet runtomkring de troende muslimerna var. Tyrannerna i Mecka som nu uppträdde som muslimer arbetade outtröttligt för att försvaga profetens position.

Hycklarnas taktik var att förstöra islam inifrån då varken förföljelse, tortyr eller krig hjälpte. De lade ord i munnen på honom, spred lögner om hans handlande. Profeten meddelade att de som med flit förvränger hans uttalande och kan inte förvänta sig något annat än ett helvete då de med sina illgärningar vilseleder medmänskligheten.

Beskrivningar av de sista dagarna i Profetens liv visar hur utsatta och förtryckta han och hans lojala följeslagare var. När Profeten var på väg att gå bort beordrade han majoriteten av männen att lämna Medina och ansluta sig till armén under Usamas befäl,[1] bland annat för att han visste vilka planer som förbereddes mot hans efterträdare.

”Allah’s Apostle appointed Usama bin Zaid as the commander of some people. Those people criticized his leadership.”

Många vägrade lyda Profeten (Gvhf) och trotsade honom öppet.[2] Hadithen säger att folk motsatte sig valet av Usama. Detta avslöjar i sin tur att de som trotsade Profeten inte var några få personer utan tillräckligt antal individer för att kunna kallas folk. Många valde därför att stanna kvar i Medina i väntan på profetens bortgång.

Torsdagstragedin

Hadithböcker berättar om en händelse känd för ”Torsdagstragedin” vilken ägde rum endast tre dagar innan Profeten lämnade denna bistra värld. Hadithen säger att profeten som är liggande på sin dödsbädd ser att de som var påbjudna att lämna staden hade makten och viljan att inte endast trotsa honom utan även stå i hans rum medan han låg mellan liv och död.

Han ville återigen uttala sitt testamente, som han uttalade vid Ghadir[3], men den här gången ville han att följeslagarna skulle skriva den. Han ville förmodligen också visa folk framöver vilken svår situation han befann sig i och att de som trotsade var kompanjoner som kunde ta sig in i hans eget hem och rum.

Profeten sade: ”Hämta bläck och skinn för att skall skriva/diktera för er något, om ni håller er vid det kommer ni aldrig att falla isär.”

Det var tydligt att Profeten ville uttala sitt tidigare testamente, där han hade sagt vad det var något som muslimerna måste hålla sig vid för att aldrig falla isär, vilka var Koranen och Ahlulbayt.

Några lojala följeslagare ville i väg för att hämta bläck och skinn, men några andra personer stod i vägen och hindrade dem. Bland gruppen som hindrade de lojala att hämta bläck och skin fanns det en man som med all hänsynslöshet sa: ”lämna honom [Profeten], han pladdrar, Koranen är nog för oss”[4] Det blir ett ordkrig mellan följeslagarna vilket leder till att Profeten uppmanar alla att lämna rummet. Hadithen berättas bland andra av Ibn ‘Abbas och lyder som nedan:

“Ibn Abbas said, “When Allah’s Apostle was on his deathbed and there were some men in the house, he said, ‘Come near, I will write for you something after which you will not go astray.’ Some of them ( i.e. his companions) said, ‘Allah’s Apostle is seriously ill and you have the (Holy) Quran. Allah’s Book is sufficient for us.’ So the people in the house differed and started disputing. Some of them said, ‘Give him writing material so that he may write for you something after which you will not go astray.’ while the others said the other way round. So when their talk and differences increased, Allah’s Apostle said, “Get up.”. [5]

Varför väljer Profeten beordra muslimer att hämta bläck och skin trots vetenskap om den kommande oppositionen? Om inte profeten hade gjort som han gjorde på sin dödsbädd skulle vi inte ha någon kännedom om hans lidande under de sista dagarna. En av anledningarna kan vara Profetens vilja att visa muslimer och världen över följande sanningar.

A) Att Profeten hade många problem och att det fanns många dåliga muslimer runtomkring honom. De visade ingen nåd, inte ens när de såg att Profeten inte hade många timmar kvar i livet. Profeten med denna handling lyckades visa sin och sina lojala följeslagares övergivenhet och omringning.
B) Han lyckades också avslöja individerna som ställde sig mot Profetens testamente.
C) Ett viktigt faktum som visades under denna händelse var att folk som motsatte sig Profeten hade nu makt i den omfattningen att kunna kränka den bortgående honom i hans eget hem.
D) Profeten visade också att de som kränkte honom, gjorde det för att de visste att han skulle skriva något som han tidigare alltid har sagt: ”Jag lämnar bakom mig två oskattbara ting Koranen och Ahlulbayt, om ni håller er vid dem kommer ni aldrig att fara vilse.”[6] I hadithen ovan säger att han att jag skall skriva någon om ni håller er till det kommer ni aldrig att fara vilse. Det är tydligt att det är Koranen och Ahlulbayt som kommer att upprepas och det är något som följeslagarna förstår. Trotsarnas problem var just Ahlulbayt. Därför säger han som motsatte sig profetens testamente: ”Vi har Koranen den är nog för oss”. Uttalandet implicerar att de inte vill ha Ahlulbayt som sina förmyndare och vägledare vid sidan av Koranen.

Profeten meddelade imam Ali(f) att han kommer att utstå plågor och svikas efter honom.[7]

När imam Ali öppnade sina ögon för första gången i världen fick han se sin äldre kusin, Mohammed(s), som själv valde namnet Ali för Imamen berättar, vilken berättar hur profeten tog hand om honom:

”Som ett spädbarn brukade Profeten lägga mig i sitt knä och krama mig mot sitt hjärta. Han lät mig sova i hans bädd och känna hans doft. Maten som var hård för ett litet barn, lät profeten mjukna med saliven i sin mun innan han matade mig med den.”[8]

Imam Ali berättar att han en dag promenerade tillsammans med Profeten i Medina. Profetens hjärta var fyllt av sorg och han ville prata av sig till sin broder och kusin, imam Ali. När de väl var ensamma kramade han imamen och grät mycket. Imamen blir sorgsen och frågar profeten vad det är som låter honom gråta? Profeten meddelar att det finns många hatfyllda individer som inte vågar visa sin fiendskap förrän han går bort.[9]

Dog verkligen profeten hos sin fru Aisha?

Givetvis kunde Profeten inte lämna denna värld utan att se sin älskade Ali(f). Mitt i en värld omgiven av lojala och illojala, sorgsen över det som snart händer hans nära följe och avkomma, inser profeten av farvälsstunden har närmat sig. Hans fru Um Salamah berättar om den sista stunden av profetens plågsamma liv:

”Jag svär vid Allah Ali var den som var närmast Guds sändebud. När vi var hos Profeten[den dag han gick bort] frågade han flera gånger efter Ali, förmodligen hade han bett honom utföra något. När Ali kom in lämnade vi profeten och gick ut. Jag var den som var närmast rummet. Ali satte sig i Profetens närhet, och började i tysthet samtala med honom.[10]

Imam Ali vet att det är sista gången han ser och talar med den som lärde honom tala. Tårögd, sjunken i sorg, satte han sig vid Profetens huvud. Det var dags för sista mötet. När imam Ali föddes ville Profeten att imamen skulle se honom när han öppnade ögonen och nu 33 år senare vill han att imam Alis ansikte skall vara det sista han ser. Imamen hjälpte profeten att ligga lutande med huvudet vid hans bröst, för att höra de sista orden från sin älskade. Medan profeten uttalade de sista orden höll den gråtande imamen sin hand på Profetens kind som andades ut sina sista andetag i imam Alis händer.[11]

Må Gud välsigna sin första och högsta skapelse som hängivet tjänade sin Skapare och offrade sitt och sina avkommas liv, för att låta islams röst i all evighet erbjuda omvändelse och räddning för de som renhjärtat söker den.

Källa: www.profeten.net

Referenser:

[1]BukhariVol 5, Bok 59, Nr. 552 Military Expeditions led by the Prophet (pbuh) (Al-Maghaazi)

http://www.usc.edu/org/cmje/religious-texts/hadith/bukhari/059-sbt.php (2014-06-01)

[2] Ibid. Det sorgliga i denna hadith är att muslimerna kritiserade Profeten för sitt val av Usama som var runt 20 år gammal.

[3] 70 dagar innan Profetens bortgång.

[4] Profeten säger att muslimer aldrig går vilse om de håller vid den. Medan denne person öppet, säger: Nej, Koranen är nog för oss. Att den andra kalifen Omar har sagt detta finns det inget tvivel om. Skillnaden är att vissa hadith-böcker väljer att ersätta ordet yla med smärtan har vunnit över honom. Se Bukhari: http://hadith.al-islam.com/Display/Display.asp?hnum=111&doc=0 hadith nr. 111. Hadith 4078 i Bukhari medger att någon eller några sade att Profeten babblade, fast Bukhari återger att den här personen sade: Fråga Profeten, pladdrade han eller menade han det han sa?:http://hadith.al-islam.com/Display/Display.asp?Doc=0&Rec=6392 .

Även i BukhariVolume 7, Book 70, nr 573 http://www.iium.edu.my/deed/hadith/bukhari/070_sbt.html

Oavsett om denne person har sagt pladdrade eller smärtan har vunnit över profeten så implicerar påhoppet att Profeten inte riktigt visste vad han uttalat. Medan Koranen säger att Profeten inte talar av sig själv, utan endast det som uppenbaras för honom (53:3,4).

[5] Sahih Bukhari Hadith nr 717 i http://www.iium.edu.my/deed/hadith/bukhari/059_sbt.html(är inte korrekt översatt)

För den som kan arabiska: http://hadith.al-islam.com/Page.aspx?pageid=192&BookID=24&PID=4164 (2015-01-06)

http://www.iium.edu.my/deed/hadith/bukhari/003_sbt.html (2015-01-06) Hadith nummer 114

[6] http://hadith.al-islam.com/Page.aspx?pageid=192&BookID=30&PID=11135 (2015-01-06)

” قال رسول الله صلى الله عليه وسلم إني قد تركت فيكم ما إن أخذتم به لن تضلوا بعدي الثقلين أحدهما أكبر من الآخر كتاب الله حبل ممدود من السماء إلى الأرض وعترتي أهل بيتي ألا وإنهما لن يفترقا حتى يردا علي الحوض”

[7] Undantaget ett fåtal, fruktade majoriteten att stödja imamen mot dem som tog över styret. Hadithen är korrekt enligt både Muslim och Bukharis hadith-regler, men de tar inte upp den, enligt vad al-Hakim skriver i sin al-Mustadrak hadith 4731.

http://www.islamweb.net/newlibrary/display_book.php?bk_no=74&ID=1993&idf… (2015-01-06)

[8]Nahjulbalagha, predikan 187

[9] Tiotals källor:

http://kingoflinks.net/ImamAli/8Yjri/8.htm (2014-06-01)

[10]Hadithen nämns i al-Mustadrak som nummer 4726 och al-Hakim menar att hadithen är korrekt enligt både Bukhari och Muslim. Musnad Imam Ahmed ben Habal, hadithnerna 1135 och 26025:

http://hadith.al-islam.com/Page.aspx?pageid=192&BookID=30&PID=25356

[11]Ibn AsakerVol 42 sid 394, eller Nahjulbalagha predikan 197