Nahj Al-Balagha

Av: Haidar Hamad

 

Inledning

Människan har alltid haft behov av att formulera sina tankar i ord eller försöka uttrycka sig på något sätt. Därför han man sedan tidernas begynnelse börjat med att skulptera, teckna, måla, dikta och författa. Vi som inte är konstnärer kan roa oss och känna njutning av konstens magiska krafter, och hur den påverkar oss som människor. De ger oss avkoppling från våra dagliga rutiner, uppmuntrar oss när vi är ledsna eller känner ensamhet, ökar vår lycka och hjälper oss att ta nytta av tiden när vi har långtråkigt. Konsten kan även ge oss kunskap om oss själv och hur vi har utvecklats så småningom med tiden. Den informerar oss om hur människan behandlar de olika problem och situationer som man bemöter under livets lopp. Det är givetvis litteraturen som erbjuder oss denna kunskap. När vi läser kan vi spegla oss själva med de människor som lever i bokens värld. Dessutom kan litteraturen ge oss förståelse om andra kulturer och samhälle, dock om man önskar förflytta sig geografiskt eller tidsmässigt, kan man alltid i tanken förflytta sig med bokens hjälp. Det arabiska intellektuella arvet är rikt och har mycket att erbjuda. Den klassiska epokens litteratur är synnerligen välkänd och har lästs och betraktats under lång period. Den moderna litteraturen har givetvis inte en lika lång historia, men den överlämnar säkert andra företeelser än klassikerna. Moderna verk kan bilda underlag och tolka händelser i det nära förflutna och nutiden. Läsaren kan ur sin personliga realitet och erfarenheter återge till händelserna i berättelsen

 

I denna uppsats tänkte jag lära känna en bok av klassisk litteratur, som inte är särskilt känd på svenska, vilket verkade spännande för mig. Mitt intresse väcktes, då jag lyckades så småningom kasta ljus över dess innehåll.  Mästerverket är känt som Nahj al- Balagha som innebär ”Retorikens Väg” av den fjärde kalifen i den islamiska historien, imam Ali bin Abi Taleb. När jag läste boken blev jag fascinerad över det rika språket och den retoriska stilen som imamen använde, vilket förstärkte mitt intresse i att skriva en avhandling om verket. Eftersom jag läser arabiska på orientalistikprogrammet och har vuxit upp i en arabisk miljö vill jag gärna introducera vad jag anser vara historiens äldsta urkunder i fråga om arabisk visdom, samt den språkskicklighet som imamen använde. Forskningsfältet är väldigt stort och faktabrett, verket omfattar en hel del föredrag, predikningar, råd, visdomar, brev med mera. Därför tänkte jag välja ett exempel av de olika områdena för att begränsa arbetet. Själv så har jag lärt mig mycket och fick en bild av en genomgripande språkskicklighet som är värd att fundera över.

 

Syfte

Huvudsyftet med denna uppsats är att presentera den retoriska stilen och språkvariationen som imamen Ali bin Abi Taleb använde i sin verkssamling ” Nahj al- Balagha”. Jag kommer även att påpeka i vilka situationer som imamen har hållit sina tal och skriv sina brev. Verket finns översatt på engelska, men eftersom det inte står mycket om det på svenska, kändes det ärofyllt att jag kunde skriva några sidor om detta ämne.

 

 

Metod

Angående metod och källhantering, kommer jag i huvudsak använda mig av Nahj al- Balagha som en huvudkälla för mitt projekt. Jag vill gärna påpeka att boken ” Nahj al- Balagha” är till skillnad från den litteratur man brukar träffa på, den är inte någon roman eller berättelse. Verket behandlar i första hand politiska och religiösa händelser som skedde under imamen Alis tid som kalif. Därför hade jag till hjälp några historiska böcker som berör vissa situationer under imamen Alis period för att försöka spegla de situationer han talar om i verket. Eftersom det var lite svårt att hitta böcker som handlar om ” Nahj al- Balagha” på svenska eller på engelska, så var jag tvungen att vända mig till böcker och artiklar på det arabiska språket. Detta underlättar förklaringen av vissa ord, språkuttryck och metaforer. Dessutom kommer jag att använda mig av en del webbsidor från Internet som inspirationskälla.

 

Disposition

Upplägget för uppsatsen förklaras såsom följande: Först börjar jag med att göra en snabb introduktion om imamens liv och personlighet i form av en biografi, sedan går man närmre in på Nahj al- Balaghas innehåll och delar upp avhandlingen i tre avdelningar. Den första delen tar upp vad verket består av, samt ger en utredning av verkets källförteckning. Vad beträffar den andra delen, redovisar jag där föredrag om de olika områden som imamen Ali introducerade i sin samling av verk, som till exempel om moralen, politiska brev, teologiska utredningar, naturvetenskapliga frågor, språkvetenskapliga ämnen och några visdomar. Dessa föredrag har jag som mål att översätta till svenska och påpeka anledningarna till dessa olika anföranden. I den tredje delen diskuterar jag litterära stilen och den retoriska framställning som imamen använder samt presenterar lärdomarna av mitt arbete.

 

1 Ali bin Abi Talebs liv och personlighet i korthet

 

Ali bin Abi Taleb föddes i staden Mecka den 13e Radjab år 23 före hidjra, alltså 600 e Kr.

Födelse platsen var i ”Guds hus Kaaba” vilket är en unik ära för en människa. Hans mor var Fatima bint Asad och hans far var Abu Taleb, det vill säga Muhammeds farbror och fosterfar. Muhammed och Ali uppfostrades i samma hus och hade samma levnadssätt. Eftersom profeten var avsevärt äldre än Ali så tog han hand om honom med stor omtänksamhet. Imam Ali spenderade mestadels av sin barndom med profet Muhammed och var lik honom i karaktär.[1]

 

Vid den tiden var han den första manliga muslimen. Eftersom profeten litade väldigt mycket på imam Ali, fick han höra de uppenbarelserna som profeten fått. Profeten fyllde honom med kunskap till sådan nivå att han själv sade, (Ali) ”Profeten öppnade 1’000 dörrar av kunskap inom mig, och varje dörr leder till 1’000 nya” Därtill bekräftade profeten själv om imam Alis kunskap, ”Jag är Kunskapens stad och Ali är dörren, den som vill träda in till staden bör gå igenom dörren.” [2]

 

Vidare har imam Ali levt på så vis upp till islams anda och ord redan från barndom och gjorde allt för att sprida den. Dessutom lovade han att bistå profeten på alla tänkbara sätt. Under profetens livstid var imamen Ali med i de flesta islams strider såsom, slagen vid Badr, Ohod, Khandagh och Khaibar, vilket utmärker honom som krigare, genom mod, styrka och vapen skicklighet.

 

Han var profetens banerförare vid de strider där Muhammed själv var med, men han hade också egna uppdrag. Ett av hans smeknamn i traditionen är Lejonet ”Haidara”. Han visade sig särskilt nitisk när det gällde kampen mot den gamla religionen. Det var han som rensade kultplatser och förstörde avgudabilder, högg bort heliga träd och bekämpade allt som strider mot det monoteismens ideal som hans kusin förkunnade. När profeten Muhammed drog in i Mekka och själva kaaba rensades, då var det imamen Ali som värkte ned den stora statyn av Hubal från kaabas tak. [3]

 

När profeten avled var imamen Ali i trettioårsåldern. Han var den närmaste släktingen, det var han som representerade ahl al-bayt ”husets folk”. Men han blev ändå inte vald till profetens ställföreträdare. Dock deltog inte imamen i någon strid under de tre första Kalifernas tid, 24 år och nio månader. Han stred åter i slagen vid Djamal, Siffin och Nahrwan sedan han blev Kalif, mellan sitt 57e och 62a år. Han införde ett markbeskattningssystem som skyddade rätten åt jordens brukare. Han är den arabiska grammatikens fader, samt var han även i en viss tid av hans liv berömd som poet. Han var gift med profetens dotter Fatima. Efter hennes bortgång tog han sig andra hustrur. Han var en personifikation av kunskap, rättrådighet och äkta fromhet. För muslimerna är imamen Ali en förebild och en helig gestalt i flera avseenden. Först och främst är han Muhammeds närmaste frände, som hans kusin och svärson och som far till Muhammeds dottersöner al-Hassan och al-Husayn. Ali och Fatima och deras båda söner benämns också ”mantels folk”. Som motivering till det namnet berättas, att Muhammed en gång täckte dem med sin svarta broderade mantel, för att särskilt markera deras samhörighet med honom. Samtidigt citerade han en koranvers; ”Men Gud vill avlägsna orenheten från er, husets folk, och rena er” (Sura 33: 33b). Imamen Ali står som symbolen för islams riddarideal. Han är den oförskräckte stridsmannen. Det sägs om honom att han aldrig vänt sitt ansikte undan för någon fiende, och att ingen utmanade honom till tvekamp på slagfältet och sedan kommit levande från palatset. En berömd krigare bär som sig bör ett berömt svärd, och hans svärd, lätt igenkännligt på sina två spetsar, hade namnet Dhul-faqar[4].

 

Men också i annat avseende har imamen Ali bemärkelse, och det knyts ihop med själva hans personlighet, där det främsta draget är hans kompromisslösa religiositet. Hans stränga uppmärksamhet av de religiösa plikterna och hans samvetsgranna iakttagande av alla regler och bud lyser igenom i berättelserna om honom. På motsvarande sätt talas det om hans osjälviskhet och hans generositet, hans frihet från habegär. Den diplomatiska förmågan och tendensen att visa bryskhet, att stöta sig med människor, kan hänga samman med hans stränghet. Den passivitet han kunde visa i kritiska situationer kan kanske förklaras med hans fruktan att i något avseende bryta mot det som var Guds vilja. Hans karaktär som den alltid uppriktigt fromme muslimen ger honom ställningen som islamiskt helgon. Han framställs som asket, med stor enkelhet i livsföringen, även som kalif.[5]

 

 

Traditionen talar om hans vältalighet, om hans oväld som domare, och om hans stora korankännedom. Så småningom har han rentav kommit att ses som den store lärde, den som började utveckla de vetenskaper som räknas till religionsvetenskaperna i islam, men hans ses också som den som har den djupa, hemliga kunskapen om Koranens innersta mening, den innebörd i Koranorden som är förmer än den yttre bokstavliga tolkningen och som är dold för den oinvigde. Han blir den store mystikern, den som är inuti ständigt förbunden med Gud. Det är den bild av honom som ges av den sufiska fromheten, den som finns hos islams mystiker, där berättas det legender om Ali och hans mirakler.[6]

 

Det skall också nämnas att en hel del ordspråk och visdomsord förs tillbaka till imamen Ali. Dessutom är det han som var närstående till profeten Muhammed och ögonvittne till hans gärning. Förutom detta har han stort auktoritet som förmedlare av traditioner om profetens ord och handlingar. Men störst är hans religiösa auktoritet i den shiitiska riktningen av islam. Trots att shiiterna är i minoritet i islams värld, är detta en central del i den betydelse han har för islam. Han är den förste imamen hos den shiitiska skola, där ses han som en ofelbar lärarauktoritet under Guds direkta ledning. Detta gäller inte bara honom själv utan även de imamer som härstammar från honom. Han är ”Guds förtrogne”, heter det, den verklige arvtagaren till Muhammed som ledare för muslimerna enligt shiiter. I några extrema sekter är Ali till och med objekt för närmast gudomlig dyrkan, men då befinner vi oss i utkanten av vad som kan räknas till islam. Både shiitiska och sunnitiska muslimer håller imamen Ali i ära. Han föll offer för ett mordattentat i Kufa, i närheten av Nadjaf, medan han utförde sadjda under morgonbönen i moskén, vid 64 års ålder år 661 e. Kr. eller 40 e. hidjra. Hans begravningsplats ligger i Nadjaf i Irak som besöks av många troende muslimer från olika håll i världen.[7]

 

 

2 Vad består verket av?

Nahjul Balagha blev titeln på verket som sammanställdes av teologen och språkforskaren as-Sharif ar-Radi, (död.406 hidjria) som länge fokuserade på att samla ihop det mesta man kunde hitta av imamen Alis anteckningar, såsom brev eller föredrag ur olika historiska böcker och islamiska källor. Syftet var att kunna placera dem i en enda bok.[8]

 

Boken består av tre huvuddelar; den första delen omfattar 241 föredrag som handlar om olika områden, till exempel religiösa tal som beskriver imamens syfte med religionen, livet efter döden, domedagen, Guds storhet, änglar, profeter och islam. Därmed omtalas det om några

naturvetenskapliga frågor, som till exempel dom minsta kroppsdetaljerna hos en myra, gräshoppa, fladdermus och påfågel. Sedan avslutar imamen sitt tal med att anknyta beskrivningen till Guds visdom i sin skapelse. Ett viktigt ämne som behandlas i boken är språkvetenskap där imamen visar sin skicklighet med det arabiska språket, vad gäller ordval, metaforer och språkuttryck. Den andra delen tar upp 79 brev som imamen Ali hade skrivit till de olika guvernörerna under sin tid som kalif för det islamiska riket, vilket visar den politiska strategin som han använde för stabilisering av riket.

Den sista delen i boken innehåller 488 korta visdomar som berör socialitet, religiositet, moral, mod med mera. Eftersom boken är skriven på klassisk arabiska dyker det upp en hel del ord som det finns lite svårighet i att förstå, även om man är arabisktalande. Därför har man i de senare exemplaren av boken ansett det vara till hjälp att markera svåra ord och förklara dessa på standardarabiska.

Vill även påpeka att när man läser Nahj al- Balagha upptäcker man att vissa föredrag handlar om historiska händelser som har skett under imamens tid. Där förklarar imamen själv anledningen till vissa beslut som han var tvungen att ta, som till exempel ”kamelslaget”. Detta slag leddes av Aisha, profetens yngsta fru, tillsammans med Talha och az-Zubayr i ett uppror mot honom. Boken redogör även för slaget vid Siffin, som leddes av den umayyadiske guvernören Mawiya, och några föredrag som redogör för konflikten med kharijiterna.

Boken ger även en bild av samhällstrukturen, beskriver människornas levnadssätt, tankesätt och funderingar.[9]

 

 

3 Nahj Al-Balaghas källförteckning

Man kan ställa sig själv frågan huruvida alla dessa föredrag och brev som står i boken, egentligen är imamen Alis egna tal och skrifter? Det kan till exempel lika gärna vara

as-Sharif ar-Rads eller någon annan. Utredningen av denna fråga är egentligen lite komplicerad. Som vi tidigare har nämnt, har as-Sharif ar-Radi samlat ihop utvalda delar av imamen Alis tal och brev ur olika böcker och islamiska källor, vilket visar en överensstämmelse med ar-Radis samling. Man kan därmed hävda att ar-Radi inte var den förste som fokuserade på samma forskningsfält. Det fanns andra teologer och vetenskapsmän några decennier före ar- Radi, som tillbringade en stor del av sina liv med att katalogisera det islamiska kulturarvet. Ett bra exempel på dessa män är Zayd bin Wahab som närvarade vid slaget i Siffin. Han nedtecknade imamens tal i en bok, som är känd som Kitab al-Khutab, det vill säga ”Föredragsboken”. En annan författare är Ismail bin Mahran, som har samlat ihop allt som imamen har resonerat kring i en bok som också heter Kitab al-Khutab. Det kan även påpekas att Bagdad under as-Sharif ar-Radis tid var litteraturens centrum, det vill säga staden blomstrade med olika bibliotek, vilka omfattade bevarade brev av de olika kaliferna samt andra litterära och vetenskapliga texter. Här läggs det fram en del andra källor som bekräftar det som står i boken NahjAl- Balagha: 

 

Författarens namn

Bokens titel

Författarens bortgång

Antal år före

al-Radis födelsedatum

Abu Uthman al-Jahiz

 

Kitab al-Bukhala

”Boken om snålvargarna”

 

255 hidjria

103 år

Abu Uthman al-Jahiz

Kitab al-Bayan wa tabyin

”Klarhetens och förklaringens bok”

255 hidjria

103 år

Abu al-Faragh al- Asfahani

al-Aghani ” Låtarna”

356 hidjria

3 år

Al-Tabary

Dalail al-Aima ” Imamernas bevis”

210 hidjria

49 år

Nasr Bin Muzahim

Kitab Siffin ” Siffin boken”

 

202 hidjria

157 år

Al-Jacobi

 

Al-Tarikh ”Historian”

284 hidjria

75 år

[10]

 

 

4 Imamen Ali och det arabiska språket

Imamen Ali bin Abi Talibs vältalighet är välkänd bland araber och muslimer från alla länder. Ett exempel på hans storhet är hans överlägsna skicklighet i det arabiska språket, som manifesterar sig i denna oförberedda och spontana predikan, som i skriftlig form saknar diakritiska tecken! De som kan arabiska, eller åtminstone har studerat arabiska, känner till att det arabiska språket omfattar 28 bokstäver, där 15 av dem innehåller diakritiska tecken.

De bokstäverna är alltid användbara i arabiskt tal och skrift. Att skapa något skriftligt som är meningsfullt på något sätt, utan att använda sig av dessa bokstäver är väldigt svårt och kan vara omöjligt ibland. Att hålla en predikan utan förberedelse, vilket imamen Ali är känd för är verkligen omöjligt! Denna predikan verkar ha hållits på någons bröllop (nikah), och kan mycket väl ha varit hans eget bröllop. Vi kan betrakta predikan en stund och därefter kommer översättningen. Jag vill gärna påpeka att bokstaven som representerar taa marbutah brukade skrivas utan prickar i tidig arabisk skrift. [11]

 

الحمد لله الملك المحمود، المالك الودود مصور كل مولود، ومآل كل مطرود، ساطح المهاد وموطد ” الأطواد، ومرسل الأمطار ومسهل الأوطار، عالم الأسرار ومدركها، ومدمر الأملاك ومهلكها، ومكور الدهور ومكررها، ومورد الأمور ومصدرها، عم سماحه وكمل ركامه، وهمل، وطاوع السؤال والأمل، وأوسع الرمل وأرمل، أحمده حمداً ممدوداً، وأوحده كما وحد الأواه، وهو الله لا إله للأمم سواه ولا صادع لما عدله وسواه أرسل محمداً علماً للإسلام وإماماً للحكام مسدداً للرعاع ومعطل أحكام ودٍّ وسواع، أعلم وعلم، وحكم وأحكم، وأصل الأصول، ومهد وأكد الموعود، وأوعد أوصل الله له الإكرام، وأودع روحه السلام، ورحم آله وأهله الكرام، ما لمع رائل وملع دال، وطلع هلال، وسمع إهلال، اعملوا رعاكم الله أصلح الأعمال واسلكوا مسالك الحلال، واطرحوا الحرام، ودعوه، واسمعوا أمر الله وعوه، وصلوا الأرحام وراعوها وعاصوا الأهواء واردعوها، وصاهروا أهل الصلاح والورع وصارموا رهط اللهو والطمع، ومصاهركم أطهرالأحرار مولداً وأسراهم سؤدداً، وأحلاهم مورداً، وها هو أمكم وحل حرمكم مملكاً عروسكم المكرمه وما مهر لها كما مهر رسول الله أم سلمه، وهو أكرم صهر أودع الأولاد وملك ما أراد وما سها مملكه ولا وهم ولا وكس ملاحمه ولا وصم، اسأل الله حكم أحماد وصاله، ودوام إسعاده، وألهم كلاً إصلاح حاله والأعداد لمآله ومعاده وله الحمد السرمد والمدح لرسوله أحمد[12]

 

4.1       Predikans översättning

All pris och lov hör Allah till, den prisade Konungen, den tillgivna Ägaren, Formgivaren som formgett alla som fötts, den som är en Tillflykt för alla förtryckta, Utsträckaren av marken, Etableraren av de stabila bergen, Nedsändaren av regn, Lindraren av svårigheter, den som vet och förstår hemligheter, Förgöraren av konungadömen och Förstöraren av ägodelar, den som förnyar och upprepar tiden, Källan för allt och dess Destination. Hans givmildhet är vidsträckt, molnskikten och regnet är tillräckliga. Han svarar på den som frågar eller hoppas, ger generöst och utan gränser. Jag prisar Honom oändligt mycket. Jag anser Honom vara en, såsom de som vänder sig till Honom anser Honom vara en. Å! Han är Allah, det finns ingen gud för nationerna utom Honom. Ingen kan förvränga det Han har satt upp och etablerat. Han sände Muhammad som en ledare för underkastelse (Islam), ledare för härskarna och den som förhindrar deras förtryck, den som förgjorde Wudd och Sawa’s (två avgudar) auktoritet. Han informerade och utbildade, utsåg och fulländade. Han grundade grunderna och lärde ut dem. Han framhävde och satte tonvikt på det Utlovade (Domedagen) och varnade för den. Allah har ärat honom och gett hans själ fred, och må Allah ha förbarmelse över hans ättlingar och hans vördade familj; så länge de vägledande stjärnorna lyser, fortsätter halvmånen att resa sig, och enhetens läte (La ilahal illa Allah) fortsätter att höras överallt.

 

Må Gud skydda er! Sträva efter de bästa gärningarna. Gå på det tillåtnas väg, och ge upp och överge det förbjudnas väg. Lyssna på Allahs påbjudelser och var varsam om dem. Behåll kontakterna med släktingar och när dem. Lyd inte lidelser och kämpa emot dem. Förena er som släktingar med de rättfärdiga och fromma, och sluta att ha att göra med skojare och giriga. Din brudgum är den mest oklanderliga av dem som fötts fria, den mest givmilda och ärbara, och har det käraste släktbandet. Här kom han till dig, tog dig till äktenskap med tillåtelse från din släkt, den älskvärda bruden. Gav dig en bröllopsgåva, såsom Allahs Sändebud gjorde med Umm Salamah. Sannerligen, var han (profeten) den mest älskvärda svärsonen. Vänlig mot sin avkomma. Han gav dem i äktenskap till dem de ville. Han var varken förvirrad i sitt val av fru eller hade översyn med detta. Jag ber Allah, å era vägnar, för kvarvarande av älskvärdheten av Hans kontakt. Och fortsättningen av Hans förnöjsamhet, och att Han må inspirera alla: till reformering av deras egen situation, och förberedelse för deras individuella öden och efterkommande. Pris och lov hör Honom till för evigt, och prisad vare Hans Sändebud Ahmad.
 

4.2       Ytterligare en språk skicklighet

Den predikan tar upp Guds egenskaper som inte innehåller bokstaven alif ! Denna bokstav i det arabiska alfabetet är onekligen den mest återkommande bokstaven i det arabiska språket. Det är väldigt svårt att skapa ett par meningar utan diakritiska tecken, men en predika som är flera gånger längre utan att använda sig av ett enda alif är lika svårt! Denna predikan kallas vanligen al-Khutbah al-Muniqah som innebär ”den märkvärdiga föredragen” och finns nertecknad i flera andra verk som tillexempel Muhammad bin Muslim as-Shafi’i, Kifayat at-Talib, s. 248. här kommer de första raderna ur den;

 

اجتمعت الصحابة فتذاكروا أن الألف أكثر دخولاً في الكلام فارتجل (عليه السلام) الخطبة المونقة وهي:

 

”حمدت من عظمت منته وسبغت نعمته وسبقت رحمته غضبه، وتمت كلمته، ونفذت مشيئته، وبلغت قضيته، حمدته حمد مقر بربوبيته، متخضع لعبوديته، متنصل من خطيئته، متفرد بتوحده، مؤمل منه مغفرة تنجيه يوم يشغل عن فصيلته وبنيه، ونستعينه ونسترشده ونستهديه، ونؤمن به ونتوكل عليه وشهدت له شهود مخلص موقن، وفردته تفريد مؤمن متيقن، ووحدته توحيد عبد مذعن، ليس له شريك في ملكه ولم يكن له ولي في صنعه، جل عن مشير ووزير، وعن عون ومعين ونصير ونظير علم فستر، وبطن فخبر، وملك فقهر، وعصي فغفر، وحكم فعدل، لم يزل ولن يزول ليس كمثله شيء وهو بعد كل شيء، رب معتزز بعزته، متمكن بقوته، متقدس بعلوه متكبر بسموه ليس يدركه بصر، ولم يحط به نظر، قوي منيع، بصير سميع، رؤوف رحيم عجز عن وصفه من يصفه، وضل عن نعته من يعرفه، قرب فبعد، وبعد فقرب، يجيب دعوة من يدعوه، ويرزقه ويحبوه، ذو لطف خفي، وبطش قوي، ورحمة موسعة، وعقوبة موجعة، رحمته جنة عريضة مونقة، وعقوبته جحيم ممدودة موبقة، وشهدت ببعث محمد رسوله وعبده وصفيه ونبيه ونجيه وحبيبه وخليله، بعثه في خير عصر”[13]

 

 

4.3       Predikans översättning

Ett antal av imamens anhängare samlades och diskuterade om Alif, att den är den bokstaven som är oftast återkommande vid konversation. När imamen hörde de klev han ner från sin häst och höll ”den märkvärdiga predikan”:

 

Jag berömmer den som är högst i sin givmildhet, och Hans välsignelse överflödar allting, Hans barmhärtighet företräder Hans vrede. Han genomförde sitt ord och fullgjorde sin vilja, och informerade sitt mål. Jag prisar Honom för Hans gudomlighet. Ytterligare ödmjukar jag mig i underkastelse inför Honom. Jag undviker synder, avskiljer mig från allt annat förutom Hans enhet. Förväntar mig Hans nåd som räddar mig den dagen där man blir upptagen av sin stam och söner. Han stöttar oss, vägleder oss och upplyser oss. Vi tror på Honom och förlitar oss på Honom. Jag vittnar trovärdigt och medvetet om Hans existens, och har separerat Honom så att han är en enhet då jag är trofast och medveten om Honom. Jag separerade Honom från det andra eftersom jag är hans undergivna tjänare. Han har ingen medhjälpare i sitt rike och ingen rådgivare i sin skapelse. Han är högst ställd vilket innebär att Han varken behöver vägledare eller vesir.

 

Han är medveten om det fördolda och det som var förtäckt blottlades av Honom. Han ägde och därigenom uppskattades Han. Trots att människorna motstår Honom förlåter Han. Hans dom är rättvis och Han existerar för evigt. Ingenting är som Honom och efter att allt liv har slocknat består han. Han är stolt över sin stolthet och mäktig genom sin styrka. Han är helig i sin höghet och överlägsen i sin ädelhet. Han kan inte uppfattas via åskådarnas ögon eftersom blotta synen inte kan uppfatta Honom. Han är stark och stabil och han ser och hör allt. Nådig och barmhärtig men ingen kunde beskriva Honom. Ingen som känner Honom kunde förklara Honom.

 

Han är nära men avlägsen samtidigt som Han är avlägsen men nära. Han uppfyller förhoppningarna hos dem som tillber Honom. Dessutom underhåller Han de och är deras beskyddare. Hans godhet är osynlig och hans vrede är en kraftfull besegring. Därmed en bred barmhärtighet men också plågande straff (för syndare). Hans skoning är ett utbrett paradis och Hans straff är ett oändligt helvete. Jag vittnar om sändebudet Muhammed och att det är Hans profet och tjänare. Muhammed utvaldes av Honom och Han var hans frälsare, älskade samt beundrare. Gud har skickat honom i den bästa perioden. 

 

 

5 Imamen Ali och teologiska frågor

Muslimerna under imamen Alis tid var väldigt nyfikna på vad det gäller frågan om Gud (Allah). Dock läser de utifrån Koranen och hadithernas beskrivning att Allah finns utanför sin skapelse och att Allah är ”närmare människan än hennes egen halspulsåder” (Koranen 50:16). De beskrivningarna gav muslimer en uppfattning om att Allah är totalt olik skapelsen och kan inte jämföras med någonting i den. Denne är alltså fullständigt olik människorna. Det vi människor gör, det gör inte han. Därför frågades imamen Ali om han kunde beskriva Allah lite mer förståeligt, då framförde imamen sin predikan[14]

 

                                       (ومن خطبة له (عليه السلام

 

                       وفيها جملة من صفات الربوبية والعلم الالهي   

 
الْحَمْدُ للهِ الَّذِي بَطَنَ خَفِيَّاتِ الاُْمُورِ، وَدَلَّتْ عَلَيْهِ أَعْلاَمُ الظُّهُورِ، وَامْتَنَعَ عَلَى عَيْنِ الْبَصِيرِ; فَلاَ عَيْنُ مَنْ لَمْ يَرَهُ تُنْكِرُهُ، وَلاَ قَلْبُ مَنْ أَثْبَتَهُ يُبْصِرُهُ، سَبَقَ فِي الْعُلُوِّ فَلاَ شَيءَ أَعْلَى مِنْهُ، وَقَرُبَ فِي الدُّنُوِّ فَلاَ شَيْءَ أَقْرَبُ مِنْهُ، فَلاَ اسْتِعْلاَؤُهُ بِاعَدَهُ عَنْ شَيْء مِنْ خَلْقِهِ، وَلاَ قُرْبُهُ سَاوَاهُمْ في المَكَانِ بِهِ، لَمْ يُطْلِعِ الْعُقُولَ عَلَى تَحْدِيدِ صِفَتِهِ، ولَمْ يَحْجُبْهَا عَنْ وَاجِبِ مَعْرِفِتِهِ، فَهُوَ الَّذِي تَشْهَدُ لَهُ أَعْلاَمُ الْوُجُودِ، عَلَى إِقْرَارِ قَلْبِ ذِي الْجُحُودِ، تَعَالَى اللهُ عَمَّا يَقولُ الْمُشَبِّهُونَ بِهِ وَالْجَاحِدُونَ لَهُ عُلوّاً كَبِيراً![15]

 

 

 

5.1       Predikans översättning         

En av Hans predikningar (översänder hälsningar till honom)

Som innefattar ett antal beskrivningar angående Allahs framstående och sublimitet.

Jag berömmer Allah som belägrade alla dolda ting och hela skapelsen reflekterar honom. Han kan inte begripas via en åskådares öga. Dock det öga som inte ser Honom kan inte förneka Honom och inget trofast hjärta kan förstå Hans existens. Han var först i sin höghet och inget är högre än Honom. Han är så nära att ingenting är närmare än Honom.  Hans storslagenhet separerar inte Honom från någonting av Hans skapelse och inte heller Hans närhet bringar dem på samma nivå som Honom. Han informerade inte förnuftet om hur man avgränsar Hans egenskaper trots att Han inte har förhindrat den från plikten att anskaffa lärdom om Honom. Det är Han som existensens tecken vittnar för, som ett bevis för det som hjärtat dementerar. Allah är mycket mer upphöjd än vad de tvivelaktiga förnekarna säger om Honom. 

 

5.2       Ett annat föredrag om Gudskännedom                                                                                                                                                    

Ett annan predikan som tar upp Gudskännedom samt skiljer sig från förra predikan, Predikan är ganska lång, den tar upp världens begynnelse, änglarnas skapelse, utväljandet av profeter, Muhammeds budskap, Koranen och Sharia lagarna. Men jag valde endast att översätta den delen som berör Guds egenskaper;

ومن خطبة له (عليه السلام)
[وتحتوي على حمد الله، وخلق العالم، وخلق الملائكة، واختيار الانبياء، ومبعث النبي، والقرآن، والاحكام الشرعية]

الحَمْدُ للهِ الَّذَي لاَ يَبْلُغُ مِدْحَتَهُ القَائِلُونَ، وَلاِ يُحْصِي نَعْمَاءَهُ العَادُّونَ، ولاَ يُؤَدِّي حَقَّهُ الُمجْتَهِدُونَ، الَّذِي لاَ يُدْركُهُ بُعْدُ الهِمَمِ، وَلاَ يَنَالُهُ غَوْصُ الفِطَنِ، الَّذِي لَيْسَ لِصِفَتِهِ حَدٌّ مَحْدُودٌ، وَلاَ نَعْتٌ مَوْجُودٌ، وَلا وَقْتٌ مَعْدُودٌ، وَلا أَجَلٌ مَمْدُودٌ.
فَطَرَ الخَلائِقَ بِقُدْرَتِهَ، وَنَشَرَ الرِّيَاحَ بِرَحْمَتِهِ، وَوَتَّدَ بِالصُّخُورِ مَيَدَانَ أَرْضِهِ.
أَوَّلُ الدِّينِ مَعْرِفَتُهُ، وَكَمَالُ مَعْرِفَتِهِ التَّصْديقُ بِهِ، وَكَمَالُ التَّصْدِيقِ بِهِ تَوْحِيدُهُ، وَكَمَالُ تَوْحِيدِهِ الاِْخْلاصُ لَهُ، وَكَمَالُ الاِْخْلاصِ لَهُ نَفْيُ الصِّفَاتِ عَنْهُ، لِشَهَادَةِ كُلِّ صِفَة أَنَّها غَيْرُ المَوْصُوفِ، وَشَهَادَةِ كُلِّ مَوْصُوف أَنَّهُ غَيْرُ الصِّفَةِ، فَمَنْ وَصَفَ اللهَ سُبْحَانَهُ فَقَدْ قَرَنَهُ، وَمَنْ قَرَنَهُ فَقَدْ ثَنَّاهُ،وَمَنْ ثَنَّاهُ فَقَد جَزَّأَهُ، وَمَنْ جَزَّأَهُ فَقَدْ جَهِلَهُ، وَمَنْ جَهِلَهُ فَقَدْ أشَارَ إِلَيْهِ، وَمَنْ أشَارَ إِلَيْهِ فَقَدْ حَدَّهُ، وَمَنْ حَدَّهُ فَقَدْ عَدَّهُ، وَمَنْ قَالَ: «فِيمَ» فَقَدْ ضَمَّنَهُ، وَمَنْ قَالَ: «عَلاَمَ؟» فَقَدْ أَخْلَى مِنُهُ.
كائِنٌ لاَ عَنْ حَدَث، مَوْجُودٌ لاَ عَنْ عَدَم، مَعَ كُلِّ شَيْء لاَ بِمُقَارَنَة، وَغَيْرُ كُلِّ شيء لا بِمُزَايَلَة، فَاعِلٌ لا بِمَعْنَى الْحَرَكَاتِ وَالاْلةِ، بَصِيرٌ إذْ لاَ مَنْظُورَ إلَيْهِ مِنْ خَلْقِهِ، مُتَوَحِّدٌ إذْ لاَ سَكَنَ يَسْتَأْنِسُ بهِ وَلاَ يَسْتوْحِشُ لِفَقْدِهِ.[16]

 

 

5.3       Predikans översättning

Ett av Hans föredrag som omfattar Allas berömmelse, världens och änglarnas skapelse, Muhammeds budskap, utväljandet av profeter, Koranen och Sharia lagarna.

Prisad vare Gud, vars värde inte kan beskrivas av de talande, vars gåvor inte kan räknas av beräknare och vars krav (på lydnad) inte kan tillgodoses av dem som försöker att göra det, vilken höjden av intellektuellt mod inte kan uppskatta och förståelsens dykningar inte kan nå; Han, för vars beskrivning det inte lagts någon gräns, inget lovtal existerar, ingen tid är föreskriven och ingen varaktighet är bestämd. Han frambringade skapelsen genom Sin allmakt, skingrade vindar genom Sitt förbarmande och gjorde den skakande jorden stadig med klippor. Det viktigaste i religion är att erkänna Honom, fullkomligheten i att erkänna Honom är att vittna om Honom, fullkomligheten i att vittna om Honom är att tro på Hans enhet, fullkomligheten av att tro på Hans enhet är att betrakta Honom som ren och fullkomligheten av Hans renhet är att förneka Honom egenskaper, eftersom varje egenskap är ett bevis för att det skiljer sig från det till vilket det tillskrivits och allting till vilket något tillskrivits skiljer sig från det tillskrivna. Så den som tillskriver Gud egenskaper, erkänner Hans like och den som erkänner Hans like betraktar Honom som två; och den som betraktar Honom som två erkänner delar av Honom; och den som erkänner delar av Honom misstog sig om Honom; och den som misstog sig om Honom pekade på Honom; och han som pekade på Honom medgav Hans begränsningar; och han som medgav Hans begränsningar gav Honom ett nummer.

Den som sa vad Han består av, vidhöll att Han är begränsad; och den som sa i vad Han är vidhöll att Han inte är någonting annat. Han är ett väsen men inte genom fenomen som kommer till. Han existerar men inte genom icke-existens. Han är med allting men inte med fysisk närhet. Han skiljer sig från allting men inte med fysiskt avstånd. Han agerar utan baktanke med rörelse och redskap. Han ser även när där inte finns någon att se på bland Hans skapelser. Han är den ende, i det att där inte finns någon som kan göra Honom sällskap eller vilken Han kan sakna i hans frånvaro.

 

 

1      Imamens moral i stridssituation

I detta avsnitt vill jag föreställa imamen Alis vänlighet även mot sina motståndare. Där framställs vissa utav imamens principer under strid mot Mawya i slaget vid Siffin. Jag kommer att framlägga predikan på arabiska, sedan kommer min översättning. Jag vill nämna att ibland när jag översätter några föredrag så råkar det bli lite annorlunda betoning på vissa språkuttryck och metaforer, dock försöker jag att översättningen överensstämmer med originaltexten så nära som möjligt.

 

                               ومن كلام له (عليه السلام)

”         وقد سمع قوماً من اصحابه يسبّون أهل الشام أيام حربهم بصفين”
إِنِّي أَكْرَهُ لَكُمْ أَنْ تَكُونُوا سَبَّابِينَ، وَلكِنَّكُمْ لَوْ وَصَفْتُمْ أَعْمَالَهُمْ، وَذَكَرْتُمْ حَالَهُمْ، كَانَ أَصْوَبَ فِي الْقَوْلِ، وَأَبْلَغَ فِي الْعُذْرِ، وَقُلْتُمْ مَكَانَ سَبِّكُمْ إِيَّاهُمْ: اللَّهُمَّ احْقِنْ دِمَاءَنَا وَدِمَاءَهُمْ، وَأَصْلِحْ ذَاتَ بَيْنِنَا وَبَيْنِهِمْ، وَاهْدِهِمْ مِنْ ضَلاَلَتِهِمْ، حَتَّى يَعْرِفَ الْحَقَّ مَنْ جَهِلَهُ، وَيَرْعَوِيَ عَنِ الْغَيِّ وَالْعُدْوَانِ مَنْ لَهِجَ بِهِ.[17]

 

 

 

 

1.1    Predikans översättning

En konversation som återvänder till imamen (översänder hälsningar till honom)

”När han hörde några av hans anhängare svär åt Damaskusarmén under strids dagarna vid Siffin.”

 

Jag avskyr er när ni svär åt dem, men om ni beskriver deras handlingar och nämner deras situation, då skulle det bli bättre betoning, och mer trovärdig bedömning. Istället för svordomar borde ni säga: vid dig Gud, bevara vårt och deras blod och vägled dem till försoning mellan oss och dem, och led dem ut från deras vilsenhet så att den som är okunnig bland dem vet sanningen och följer den, och den som har uttalat sitt uppror och fiendskap drar sig tillbaka.

 

 

2      Moralen inom kalifatet enligt imamen Ali

Om man studerar Nahjul Balaghas samling får man en bild på imamens egen levnadsstil det vill säga hans spartanska leverne under hela sin tid som kalif. Hans egen lön var väldigt låg, och efter att tillgodosett sin familjs behov, gav han resten till de fattiga. Han tog aldrig ett enda öre från den ”muslimska kassan” (skattepengar som ska delas ut till behövande) och han har själv sagt; ”Om jag fick allt som är mellan himlarna och jorden för att stjäla en matsmula från munnen av en myra, skulle jag inte ha gjort det.” [18]

 

Imam Ali är en lysande förebild vad gäller rättvisa. Det har nämnts enligt hadithtradenter att en kväll satt imam Ali och minutiöst skrev ner alla statsinkomster och utgifter för skattkistan. Bredvid sig hade han tänt ett ljus för att kunna se. Just då kom Talha och az-Zubair. De strävade efter några platser i Alis styrelse och hade kommit för att göra ett avtal med honom. Precis när de satte sig ner släckte imamen ljuset och tände ett annat.

 

Talha och az-Zubair växlade en förvånande blick och sedan sade en av dem:

”O Ali, vi har kommit för några viktiga överenskommelser. Men varför släckte du det första ljuset?”

 

 Imam Ali (A) svarade:

”Det ljuset hade jag köpt med skattepengarna. Så länge som jag jobbar med statliga handlingar använder jag det. Nu har ni kommit på grund av personligt intresse så jag använder ljuset som jag köpte för mina egna pengar.”[19]

 

Ett annat exempel på imamens hållning är när guvernören av Basra hade blivit bjuden på en överklassig måltid där bara rika fick komma och ingen fattig blev insläppt. Imam fick höra detta och blev djupt upprörd när han fick reda på att hans utsände guvernör hade accepterat inbjudan. Då skickade imamen ett långt brev med tal och varningar, här är några meningar ur det;


             ومن كتاب له (عليه السلام) إلى عثمان بن حنيف الانصاري
وهو عامله على البصرة، وقد بلغه أنه دعي إلى وليمة قوم من أهلها، فمضى إليهم

 

”أَمَّا بَعْدُ، يَابْنَ حُنَيْف، فَقَدْ بَلَغَنِي أَنَّ رَجُلاً مِنْ فِتْيَةِ أَهْلِ الْبَصْرَةِ دَعَاكَ إلى مَأْدُبَة،
فَأَسْرَعْتَ إِلَيْهَا، تُسْتَطَابُ لَكَ الاَْلْوَانُ، وَتُنْقَلُ إِلَيْكَ الْجِفَانُ، وَمَا ظَنَنْتُ أَنَّكَ تُجِيبُ إِلى طَعَامِ قَوْم، عَائِلُهُمْ مَجْفُوٌّ، وَغَنِيُّهُمْ مَدْعُوٌّ. فَانْظُرْ إِلَى مَا تَقْضَمُهُ مِنْ هذَ الْمَقْضَمِ، فَمَا اشْتَبَهَ عَلَيْكَ عِلْمُهُ فَالْفِظْهُ، وَمَا أَيْقَنْتَ بِطِيبِ وُجُوهِهِ فَنَلْ مِنْهُ.أَلاَ وَإِنَّ لِكُلِّ مَأمُوم إِمَاماً، يَقْتَدِي بِهِ، وَيَسْتَضِيءُ بِنُورِ عِلْمِهِ.أَلاَ وَإِنَّ إِمَامَكُمْ قَدِ اكْتَفَى مِنْ دُنْيَاهُ بِطِمْرَيْهِ، وَمِنْ طُعْمِهِ بِقُرْصَيْهِ. أَلاَ وَإِنَّكُمْ لاَ تَقْدِرُونَ عَلَى ذلِكَ، وَلكِنْ أَعِينُوني بِوَرَع وَاجْتِهَاد، وَعِفَّة وَسَدَاد .فَوَاللهِ مَا كَنَزْتُ مِنْ دُنْيَاكُمْ تِبْراً، وَلاَ ادَّخَرْتُ مِنْ غَنَائِمِهَا وَفْراً، وَلاَ أَعْدَدْتُ لِبَالِي ثَوْبِي طِمْراً”.[20]

 

 

2.1    Brevets översättning

Ett brev från honom till Uteman Bin Hunayf al-Ansari

Som är imamens utsände guvernör till Basra, då imamen blev informerad att Bin Hunaif blivit inbjuden till en överklassig måltid av en rik invånare i Basras

 

Ibn Hunayf! Information har nått mina öron att en person i Basra har bjudit dig på en middag som du omedelbart accepterade. Jag har också hört att överdådiga måltider serverats där. De finaste tallrikar fyllda med olika måltider placerades framför dig och du avnjöt dem. Jag blev ledsen när jag fick höra detta. Jag trodde aldrig att du skulle acceptera en inbjudan av en person som enbart bjuder stora officerare och rika människor men stänger oartigt dörren för de fattiga och hungriga. Var noggrann med vad du äter för något, för om det finns där bara en gnutta tvivel att detta förskansats på ett illegitimt sätt, vägra då att äta. Ät bara den sortens mat som du är alldeles säker på är rättfärdigt införskaffad. (Du måste veta Ibn Hunayf) att varenda person som följer en religion har en imam som vägleder honom och låt dig upplysas av dennes kunskap. Se nu till din imam (imamen Ali menar sig själv här). I denna värld har han nöjt sig med två gamla, slitna och grova klädesplagg och enbart två bitar bröd (en under morgonen och en under kvällen). Jag vet att ett sådant liv vore för mycket för dig men försök åtminstone att vara from. Försök att följa mig och mina kompanjoner i vår dygdighet, fromhet och enkla leverne. Jag lovar vid Allah att av denna värld har jag varken begärt guld eller förskansat mig några rikedomar eller ägodelar. Jag har inte heller bytt ut mina gamla grova kläder ens mot det enklaste plagget från din skattkammare. 

 

 

8 Naturvetenskapliga beskrivningar.

Av alla myriader av djurarter som Gud etablerat på jorden är myrorna sannerligen ett av de mest fantastiska. Det finns cirka 10 000 sorters arter och de bor i princip överallt på jorden. De går ut och hämtar mat som de för tillbaka till nästet till drottningen. De kan bära upp till 50 gånger den egna kroppsvikten. De kan också gå så långt som 200 meter och återvända med bara ett enda korn för att förvara djupt ner i nästet för framtiden - detta kan liknas vid en man som går 8 km till affären och tillbaka för en limpa bröd. Arbetsmyror koncentrerar sig på att förstora nästet, gräva nya kammare under jorden och reparera där det behövs. De håller också kolonin ren genom att avlägsna smuts, skräp och de döda[21]. De har en väldigt intressant samhällsstruktur vilket är nertecknat i Koranen "Alla varelser på jorden är samhällen som ni” (Koranen 6:38). I den här avdelningen kommer vi att kasta ljus över imamens redogörelse för de väsentliga egenskaperna hos en myra i syfte att ge en bild på Guds skicklighet i sin skapelse. Imamen vill anmärka Guds noggrannhet på den minsta detaljen och hur världen ska uppfattas som Guds egen skapelse vilket är en välplanerad sådan och har inte framkommit av en slump[22]. ”Han skapade jorden för alla varelser vilken av er Herres underverk kan ni förneka?" (Koranen 55:10, 13)

 

منها في صفة عجيب خلق أصناف من الحيوان

وَ لَوْ فَكَّرُوا فِي عَظِيمِ الْقُدْرَةِ وجَسِيمِ النِّعْمَةِ لَرَجَعُوا إِلَى الطَّرِيقِ وخَافُوا عَذَابَ الْحَرِيقِ ولَكِنِ الْقُلُوبُ عَلِيلَةٌ والْبَصَائِرُ مَدْخُولَةٌ أَ لا يَنْظُرُونَ إِلَى صَغِيرِ مَا خَلَقَ كَيْفَ أَحْكَمَ خَلْقَهُ وأَتْقَنَ تَرْكِيبَهُ وفَلَقَ لَهُ السَّمْعَ والْبَصَرَ وسَوَّى لَهُ الْعَظْمَ والْبَشَرَ انْظُرُوا إِلَى النَّمْلَةِ فِي صِغَرِ جُثَّتِهَا ولَطَافَةِ هَيْئَتِهَا لا تَكَادُ تُنَالُ بِلَحْظِ الْبَصَرِ ولا بِمُسْتَدْرَكِ الْفِكَرِ كَيْفَ دَبَّتْ عَلَى أَرْضِهَا وصُبَّتْ عَلَى رِزْقِهَا تَنْقُلُ الْحَبَّةَ إِلَى جُحْرِهَا وتُعِدُّهَا فِي مُسْتَقَرِّهَا تَجْمَعُ فِي حَرِّهَا لِبَرْدِهَا وفِي وِرْدِهَا لِصَدَرِهَا مَكْفُولٌ بِرِزْقِهَا مَرْزُوقَةٌ بِوِفْقِهَا لا يُغْفِلُهَا الْمَنَّانُ ولا يَحْرِمُهَا الدَّيَّانُ ولَوْ فِي الصَّفَا الْيَابِسِ والْحَجَرِ الْجَامِسِ ولَوْ فَكَّرْتَ فِي مَجَارِي أَكْلِهَا فِي عُلْوِهَا وسُفْلِهَا ومَا فِي الْجَوْفِ مِنْ شَرَاسِيفِ بَطْنِهَا ومَا فِي الرَّأْسِ مِنْ عَيْنِهَا وأُذُنِهَا لَقَضَيْتَ مِنْ خَلْقِهَا عَجَباً ولَقِيتَ مِنْ وَصْفِهَا تَعَباً فَتَعَالَى الَّذِي أَقَامَهَا عَلَى قَوَائِمِهَا وبَنَاهَا عَلَى دَعَائِمِهَا لَمْ يَشْرَكْهُ فِي فِطْرَتِهَا فَاطِرٌ وَ لَمْ يُعِنْهُ عَلَى خَلْقِهَا قَادِرٌ ولَوْ ضَرَبْتَ فِي مَذَاهِبِ فِكْرِكَ لِتَبْلُغَ غَايَاتِهِ مَا دَلَّتْكَ الدَّلالَةُ إِلا عَلَى أَنَّ فَاطِرَ النَّمْلَةِ هُوَ فَاطِرُ النَّخْلَةِ لِدَقِيقِ تَفْصِيلِ كُلِّ شَيْ‏ءٍ وغَامِضِ اخْتِلافِ كُلِّ حَيٍّ ومَا الْجَلِيلُ واللَّطِيفُ والثَّقِيلُ والْخَفِيفُ والْقَوِيُّ والضَّعِيفُ فِي خَلْقِهِ إِلا سَوَاءٌ”.[23]

 

 

8.1 Predikans översättning

En del av samma predikan handlar om hur imamen beskriver det underbara skapandet av en viss sorts djur.

 

Om de skulle tänka på Hans enorma förmåga och Hans vidsträckta välgörenhet då skulle de återvända till det rätta spåret och frukta eldstraffet. Men människors hjärtan är sjuka och ögonen är grumliga. Ser de inte de små ting som Han har skapat; hur Han noggrant skapat dem och dess system och öppnat hörsel och synförmåga och sammansatt för dem ben och skinn?

 

Titta på myrans lilla kropp och dess förtjusande form. Man kan knappast se den med ögonen, eller uppfatta hur den går på marken och skyndar för sin försörjning. Den flyttar kornen till sitt bo och lagrar dem där. Den samlar på sommaren för sin vinter och under sin starkaste period samlar den för sin svagaste tid. Myrans försörjning är försäkrad och den är en gåva som vittnar på Allah; den hjälpsamme och de glömmer inte att ”det är Allah som är givare”.  Myran glömmer inte det även om försörjningen är i torr sten eller stel klippa.

 

Om du tänker på myrans matsmältningssystem, i dess struktur uppifrån och nerifrån, eller myrans revben som befinner sig i närheten av dess mage och vad huvudet innehar av ögon och öron, då måste du bli förundrad över denna skapelse ty du skulle med svårighet kunna beskriva den. Han är högt uppsatt Han som fick myran att stå på sina ben och rak byggde den på dess pelare. (Det vill säga benen).

 

Ingen annan skapare deltog med Honom under myrans skapelse och ingen som hade möjlighet har hjälpt Honom. Om du låter dina tankar vandra så vida du kan kommer du inte sluta dig till något annat än att den skaparen som skapade myran är samma skapare som skapade dadelpalmer på grund av alltets noggranna utformning vid betraktelse. Allt levande och det som är heligt, skickligt, tungt, lätt, starkt och svagt inom Hans skapelse är samma

 

9      Visdomar

Visdom är ett ord som har en djupare innebörd än till exempel kunskap, förstånd eller intelligens. Förutom att inneha dessa tre egenskaper ska man även ha förmågan att kombinera dem så att de beslut man fattar är de bästa möjliga ur alla aspekter. I vardagstal blandar man ofta ihop termerna visdom, ordstäv och talesätt. Alla tre vill ofta ge en lärdom, få människan till insikt om sig själv och världen, eller ge praktiska råd om livet eller människans villkor och även ge lärdom om etik. De vill reta sinnena till eftertänksamhet eller besinning på sitt eget speciella sätt med en klar och tydlig bild.  Visdomen ger kunskap som genom den traditionella utformningen blir till auktoritet och har spelat en central roll i det sociala livet för att på ett opersonligt sätt framföra värderingar, krav och så vidare. Visdom syftar till att utveckla förmåga att resonera, planera, lösa problem, tänka abstrakt, förstå idéer och förmåga till inlärning av komplicerade orsakssammanhang. Nahjul Balagha blev väldigt känd i det arabiska välden egentligen genom det tredje kapitlet som omfattar en hel del korta och enkla visdomsord som är utformade för att vara lätta att komma ihåg. Trots att dessa visdomar har introducerats mer än tusen år tillbaka lämnar de fortfarande ett spår i läsarens tanke. Dessutom kan de gälla fortfarande i vår tid och passar utmärkt in i vår samhällsstruktur. Verkets visdomar anses vara tidlösa, ofta gällande livet och dess vedermödor, som har utta­lats av en person med stor livserfarenhet. De åter­speglar den inre kamp som utspelas inom var och en av oss. Detta visar imamens vishet och även hans förståelse av människans bestående karaktär. En del av dessa visdomar kan möjligtvis ha använt utan att man har upptäckt att de egentligen kommer från Nahjul Balagha. Vill också tillägga att det inte kan tas för givet att en direkt översättning till svenska skulle ge en korrekt bild där en stor del av dessa visdomar inte går att tolka bokstav­ligt. Det blir helt enkelt svårt att begripa. Valde därför några stycken som har relativt enkel innebörd;

 

 

                 قال: إِذَا قَدَرْتَ عَلَى عَدُوِّكَ فَاجْعَلِ الْعَفْوَ عَنْهُ شُكْراً لِلْقُدْرَةِ عَلَيْهِ  .1                           

                                                               قال: فَقْدُ الْأَحِبَّةِ غُرْبَة .2 

 

                                                        قال: مَنْ حَذَّرَكَ كَمَنْ بَشَّرَك َ.3 

                                            

                                         قال: أَهْلُ الدُّنْيَا كَرَكْبٍ يُسَارُ بِهِمْ وَهُمْ نِيَام .4

                                                    قال: الْمَرْءُ مَخْبُوءٌ تَحْتَ لِسَانِهِ  .5

 

                                                            قال: الْفَقْرُ الْمَوْتُ الْأَكْبَر .6

                           

                                            قال: أَشدُّ الذُّنُوبِ مَا اسْتَهَانَ بِهِ صَاحِبُه .7

 

                    قال: الصَّبْرُ صَبْرَانِ: صَبْرٌ عَلَى مَا تَكْرَهُ، وَصَبْرٌ عَمَّا تُحِبُّ .8

 

                            قال: لاَ تَسْتَحِ مِنْ إِعْطَاءِ الْقَلِيلِ، فَإِنَّ الْحِرْمَانَ أَقَلُّ مِنْه .9

 

          قال: وَمَنِ اسْتَبَدَّ بِرَأْيِهِ هَلَكَ، وَمَنْ شَاوَرَ الرِّجَالَ شَارَكَهَا فِي عُقُولِهَا .10                       

                       

                              قال: فَاعِلُ الْخَيْرِ خَيْرٌ مِنْهُ، وَفَاعِلُ الشَّرِّ شَرٌّ مِنْهُ  .11   

 

                         قال: لِسَانُ الْعَاقِلِ وَرَاءَ قَلْبِهِ، وَقَلْبُ الْأَحْمَقِ وَرَاءَ لِسَانِ .12

 

          قال: مَا أَضْمَرَ أَحَدٌ شَيْئاً إِلاَّ ظَهَرَ فِي فَلَتَاتِ لِسَانِهِ، وَصَفَحَاتِ وَجْهِهِ .13  

               

            قَالَ: الْعِلْمُ وِرَاثَهٌ كَرِيمَةٌ، وَالْأَدَبُ حُلَلٌ مُجَدَّدَةٌ، وَالْفِكْرُ مِرْآةٌ صَافِيَةٌ .14

  

           وقيل له عليه السلام: صف لنا العاقل. فقال عليه السلام : هُوَ الِّذِي .15

                يَضَعُ الشَّيْءَ مَوَاضِعَهُ. فقيل: فصف لنا الجاهل. قال: قَدْ فَعَلْتُ

 

       يَا بُنَيَّ، إِيَّاكَ وَمُصَادَقَةَ الْأَحْمَقِ، فَإِنَّهُ يُريِدُ أَنْ يَنْفَعَكَ وقال: لِإِبنه الحسن .16

                                               وَإِيَّاكَ وَمُصَادَقَةَ الْبَخِيلِ،,فَيَضُرَّك

                                              فَإِنَّهُ يَقْعُدُ عَنْكَ أَحْوَجَ مَا تَكُونُ إِلَيْهِ                                                    

                                     وَإِيَّاكَ وَمُصَادَقَةَ الْفَاجِرِ، فَإِنَّهُ يَبِيعُكَ بِالتَّافِ  

                   يُقَرِّبُ عَلَيْكَ الْبَعِيدَ، ,وَإِيَّاكَ وَمُصَادَقَةَ الْكَذَّابِ، فَإِنَّهُ كَالسَّرَابِ

                                                            [24].وَيُبَعِّدُ عَلَيْكَ الْقَرِيب

 

 

9.1    Visdomarnas översättning

1.      Om du är mäktigt över din motståndare så benåda honom som en tack för din mäktighet över honom.

 

2.      Att förlora sina kära vänner är utarmning.

 

3.      Den som varnar dig, benådar dig.

 

4.      De som följer livets frestelser är som passagerare, de förs med under deras sömn.

 

5.      Personen är gömd bakom sin tunga.

 

6.      Fattigdomen är den enorma döden.

 

7.      De värsta synderna är de synder som underskattas.  

 

8.      Det finns två typer av tålamod, tålamod inför det du hatar, och tålamod för det du älskar.

 

9.      Var inte blyg för att ge lite, att inte ge överhuvudtaget är mycket mindre.

 

10.  Den som envisas i sin åsikt går under, och den som rådfrågar andra deltar i deras tänkande.

 

11.  Den som gör goda handlingar är godare än själva handlingen, och den som gör ondskefulla handlingar är ondare än själva handlingen.

 

12.  Den klokes tunga är bakom sitt hjärta, och den dummes hjärta är bakom sin tunga.

 

13.  Varenda person som döljer någonting, avslöjas under hans tal, eller i hans ansiktsuttryck.

 

14.  Kunskap är ett högadligt arv, och litteratur är förnyade utsmyckningar, och intellektet är en blank spegel.

 

15.  En gång frågades imamen Ali; beskriv till oss den kloke; imamen svarade; det är den personen som placerar saker och ting i sin rätta position. I så fall beskriv till oss den okunnige, sa de. Då svarade han, jag har redan gjort det. (Där menar imamen att den okunnige är den personen som inte lägger saker och ting på sin rätta plats, när imamen inte besvarar deras fråga är själva handlingen en beskrivning till en okunnig person). 

 

 

16.  Av det som Imamen sade till sin son Hassan

Min son, undvik att bli vän med en idiot ty han kanske vill vara dig till nytta men kommer att skada dig. Undvik att bli vän med en girig person ty han kommer fly från dig när du behöver honom som mest. Undvik att bli vän med en syndare ty han kommer att sälja dig för inget, och undvik att bli vän med en lögnare ty han är som en hägring - han kommer få dig att känna avlägsna ting nära och nära ting avlägsna.

 

 

10 Diskussion

Man anser att vissa böcker helt enkelt inte får glömmas bort, speciellt en bok som innefattar ett rikt språk som utmärker sig bland den arabiska skönlitteraturen. Man skulle gärna vilja tacka as-Sharif ar-Radi för ett långvarigt arbete med insamlingen av imamens tal och skrifter. Författaren lyckades upprätthålla en klar och övergripande struktur i sin samling där han koncentrerar sig först och främst på predikningarna sedan sorterar han alla brev och visdomar i enskilda delar. Dessutom har ar-Radi markerat sina kommentarer och förklaringar så att de avskiljs från imamens ord.

 

Nahjul Balagha är skriven på klassisk arabiska och innehar ett väldigt välslipat språk som bara en sann mästare kan behärska. Detta språk visar imamen Alis imponerande intellekt både genom skönheten samt den konstnärliga utformningen av texterna. Dessutom har imamens användning av detaljer i beskrivningarna alltid en stor betydelse. Något som är viktigt att påpeka är att språket och stilen karakteriserar talarens personlighet i direkt eller indirekt framställning. Språket är ett faktum som klargör talarens ordförråd, bildspråk, symbolik och även språkhantering i de olika situationerna. Imamen varierar språket efter sin lyssnarskara. Språkformuleringen i textsamlingen är väldigt uttrycksfull, följsam, och är oftast i en rimlig form. Läsaren kan njuta av den harmoniska sinnesstämning som Ali bin Abi Taleb använder i sina beskrivningar.

 

Naturligtvis strålar imamens retoriska stil på det arabiska språket men om man översätter texten till ett annat språk anser jag att orden tappar sina krafter och texternas betydelse urholkas. Därför tycktes att det är fördel att framlägga originaltexten vid sidan av den svenska översättningen för dem som är intresserade av att läsa texten på originalspråket. Om man betraktar imamens brev hittar man en diplomatisk stil som klarlägger de logiska och rättvisa argumenten, det vill säga en viss polemik när han vill övertyga sin motpart. Han har kunskap om hur man ska tala väl både praktiskt och teoretiskt. Han försöker vädja till lyssnarens förnuft med hjälp av argument. Han får lyssnaren välvilligt inställd genom sin charmiga personlighet och sin förtroendeingivande karaktär. Imamens ord väcker en stark känsla hos lyssnaren och ger honom ledtrådar att tänka vidare. Det finns en hel del metaforer och liknelser i imamens konversationer samt en prosarytm som märks omedelbart trots att den inte är i poesiformat. Vad beträffar visdomarna känns det som att imamen riktar sina ord mot förnuftet och samvetet, för att väcka lyssnaren till sitt rätta beslut frivilligt.

Verket tar för det mesta upp sannolika händelseförlopp som garneras med realistiska detaljer. Det anses att verket är en levande gestaltning av imamen Alis person och hans tid. Den är objektiv i sin läggning och bygger på historiska händelser som återspeglas även i vår tid. Det är bra att nämna att en del texter är svåra att komma in i på grund av det tunga och svåra klassiska språket. Däremot finns det andra texter som är ljuvliga i sin enkelhet. Predikningarna har varierade former. Man kan finna en del som omfattar tre fyra sidor och andra kortare som tillexempel predikan nummer 117 som beskriver de snåla människorna i samhället. Verkets huvudbudskap är att belysa oss om den bästa möjliga utvägen. Andra viktiga punkter som Nahjul Balagha vill inspirera oss med är botemedel för människans brister och svagheter till förbättring inom vår moral, tro och kunskap. Vad det gäller verkets miljöskildring kan man först och främst nämna stridssituationer som spelade en stor roll just under imamens tid som kalif.  Det dyker upp ett antal historiska karaktärer som tillexempel Amr ibn al-As, Uthman ibn Affan, Talha och az-Zubayr, därför återfinner vi dialoger med dem i boken. Vill även påpeka att verket är en djupgående analys av politiska och sociala händelser som har skett under imamens tid. Läsaren kan ibland behöva lite kunskap om islams historia för att till fullo kunna tillgodogöra sig bokens innehåll.

 

 

10.1 Slutsats

Avslutningsvis vill jag klarlägga att man inte enbart bör se imamen Ali som den store kalifen över det islamiska riket då hans person var och är än idag så mycket större än så, något som vidare tydliggörs av verket Nahjul Balagha. Istället bör man försöka se imamen ur ett större perspektiv. Imamen Ali var under sin tid en rik kunskapskälla, en mångsysslare med goda kunskaper inom en lång rad olika områden; filosofi, teologi, politik, ekonomi, antropologi etcetera. Arabiska grammatiker ser imamen Ali som det arabiska språkets stamfader och sufiordnarna ser honom som ett helgon. Vetenskapsmän hedras när deras kunskap anknyts till honom. Hans teorier, moral och uppfattningar finns bevarade i de gamla vetenskapliga böckerna. Boken Nahjul Balagha behandlar inte endast den diplomatiska miljön som visar på imamens hållning som ledare. Den leder även läsaren till en illustration om människornas funderingar under den tiden; deras frågor angående Gud, djuren, skapelsens begynnelse och så vidare. Detta är ett tecken på deras kunskapstörst där imamens svar kan stämma med dagens. Efter läsningen av Nahjul Balagha känner man igen sig själv i vissa situationer då boken på sätt och vis är väldigt allmängiltig. Varenda en kan hitta något som berör sin egen personlighet i boken. En annan punkt som är angeläget att nämna är att verket ger svar på en hel del historiska frågor som man har funderat över, samt ger en bättre förståelse för människans förhållande gentemot Gud och religion. Själv så har jag lärt mig mycket under mitt projekt. Jag rekommenderar varmt boken till dem som är historia och litteratur intresserade. Det skulle vara värdefullt att fokusera lite djupare på dem abstrakta områdena som går att finna i Nahjul Balagha för framtidens forskning.

Till exempel;

 

·         Problematiken med fattigdom

·         Uppfostran  

·         Gränsen mellan känslorna och förnuftet

·         Guds rättvishet

·         Demokratin

·         Bönens effekt

·         Imamens vision om framtiden

 

 

11  Sammanfattning

Nahjul Balagha är en bok som omfattar ett antal av imamen Ali bin Abi Talebs föredrag och brev ur olika historiska böcker och islamiska källor. Verket samlades ihop av den irakiska forskaren och teologen as-Sharif ar-Radi (död.406 hidjria). Syfte med denna uppsats var att presentera verket på svenska och översätta några föredrag ur den. Föredragen rymmer olika områden som tillexempel; politik, teologi, språk, naturvetenskap, morallära, visdomar etcetera. Verket är skrivet på klassiskarabiska vilket innefattar ett väldigt rikt språk och innehar en lysande retorisk stil gällande metaforer, anaforer, bildspråk, smidighet vid ordväxling samt en rimlighetsform vid uttryckssituationer. Därför valde ar-Radi att ge verksamlingen namnet Nahjul Balagha, eller Retorikens Väg på svenska. Boken behandlar i första hand de politiska situationer som imamen Ali mötte under sin tid som kalif. Dessutom riktar en hel del predikningar om redogörelse angående några religiösa frågor det vill säga frågan om Gud, änglar, domedagen, profeter och så vidare. När man läser färdigt boken får man en bild om samhällsstrukturen samt människornas funderingar under kalifatets tidiga dagar. Efter mina studier av verket fick jag som slutsats att imamen Ali är väl bevandrad inom flertalet vetenskapliga områden där man inte kan placera honom enbart i en kategori, för han var så mycket mer än bara kalif över det islamiska riket och hans bok lever vidare som en av den arabiska litteraturens viktigaste verk.  

 

 

12 Källförteckning

·         al-Hakimi, Muhammad Rida, Saluni qabl an tafqiduni, vol. 2, Qum, Iran

·         Asad, Muhammad, 2000, Koranens budskap, Proprius förlag AB Stockholm

·         al-Mu’tazili, Ibn Abi’l Hadid, Sharh Nahjul Balaghah, vol. 19

·         al-Musawi, Sayyid, al-Qatarah min bihar manaqib Aal-Nabi wa al-`Itrah, vol. 2

·         Hjärpe, Jan. 1985. Islam lära och livsmönster, Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm

·         Husayn Jacob, Ahmed. 1983, Nazariat Adalat as-Sahaba, Muasasat al-fagjr, London

·         Ibn Abi Talib, Ali.1969, Nahjul Balagha, Intisharat al-Higra , Qum, Iran

·         Korani, Ali, 2004, gawhar at-Tarikh, Dar al-Huda, Qum, Iran

·         Sandhall, Douwes, 1995. Fantastiska insekter, BTJ-Tryck AB, Lund

 

 

12.1 Internetkällor

www.Islam4u.com

http://www.islam4u.com/almojib/5/0/5.0.5.htm

 

www.balaghah.net

www.balaghah.net/nahj-htm/far/id/c5/10.html

 

Uppsatsen är skriven av Haidar Hamad: Amiri.wa.amir.al.nas@hotmail.com



[1] Hjärpe, 1985, s. 60

[2]Jacob, 1983, s. 206

[3] Hjärpe, 1985, s. 60

[4] Hjärpe, 1985, s. 62

[5] Hjärpe, 1985, s. 63

[6] Hjärpe, 1985, s.  63

[7] Hjärpe, 1985, s. 64

[8] Bin Abi Taleb, ar-Radis introduktion, 1969 s. 34-36

[9] Bin Abi Taleb, 1969, predikan nr; 205, 169, 216, 78

[11] al-Hakimi, vol. 2, s. 442-443

[12] Bin Abi Taleb, 1969, predikan nr; 114, OBS! på vissa exemplar saknas denna predikan därför vill jag ange en annan källa som bekräftelse; al-Musawi, vol. 2, s. 179

 

 

[13] Bin Abi Taleb, 1969, predikan nr; 165,

OBS! på vissa exemplar saknas denna predikan därför vill jag ange en annan källa som bekräftelse;

Al-Mu tazili, vol. 19, s 140

[14] Bin Abi Taleb, 1969, predikan nr; 49

[15] Bin Abi Taleb, 1969, predikan nr; 49

[16] Bin Abi Taleb, 1969, predikan nr; 1

[17] Bin Abi Taleb, 1969, predikan nr; 206

[18] Bin Abi Taleb, 1969, predikan nr; 224

[19] al-Korani, 2004, s. 199 -205

[20] Bin Abi Taleb, 1969, brev nr, 45

[21] Sandhall, 1995, s. 71

[22] Bin Abi Taleb, 1969, predikan nr; 185

[23] Bin Abi Taleb, 1969, predikan nr; 185

[24] OBS! Alla dessa visdomar är ner tecknade i Nahjul Balahgas tredje kapitel

som innehar titeln visdomar.

Bin Abi Taleb, 1969, kapitel 3, s, 469 - 513